Vad säger Diskrimineringslagen (2008:567) om anpassningar?
Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. En central del av detta för arbetslivet är kravet på skäliga stöd- och anpassningsåtgärder.
- Bristande tillgänglighet är diskriminering: Om en person missgynnas genom att arbetsgivaren inte vidtar skäliga anpassningsåtgärder för att individen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättningen, kan det klassas som diskriminering.
- Skälighetsbedömningen: Vad som är "skäligt" beror på verksamhetens storlek, ekonomi och anpassningens varaktighet. För ett stort företag förväntas mer än för ett litet. Enkla kognitiva anpassningar (som tydligare scheman, brusreducerande hörlurar, eller justerad belysning) bedöms i princip alltid som skäliga, eftersom de sällan är kostsamma.
- Gäller även vid rekrytering: Skyldigheten gäller inte bara anställda, utan även arbetssökande (exempelvis anpassningar under en anställningsintervju).
Vilka skyldigheter har arbetsgivaren enligt Arbetsmiljölagen?
Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön.
Föreskrifter om Arbetsanpassning (AFS 2023:2 kap. 3)
Dessa föreskrifter från Arbetsmiljöverket preciserar hur arbetsgivaren ska arbeta med anpassningar:
- Proaktivt arbete: Arbetsgivaren ska ha rutiner för hur arbetsanpassning ska hanteras.
- Individuella behov: När behov uppstår (t.ex. när en anställd berättar om sin NPF-diagnos och utmaningar kopplade till den), ska arbetsgivaren utreda behovet av anpassningar.
- Fysisk, organisatorisk och social anpassning: Det handlar inte bara om det fysiska skrivbordet, utan även om hur arbetet leds och fördelas, mötesstrukturer och sociala krav.
Vilka anpassningar är rimliga vid NPF enligt lag?
Dessa anpassningar har låg kostnad men hög effekt, och bedöms oftast som skäliga krav på arbetsgivaren:
- Minskad sensorisk belastning: Skrivbordsplacering i ett hörn istället för mitt i landskapet, brusreducerande hörlurar, möjlighet att dämpa belysning.
- Kognitiv avlastning: Tydliga skriftliga instruktioner istället för bara muntliga, tillgång till planeringsmjukvara (som text-till-tal eller visuella kalendrar).
- Organisatoriska justeringar: Ökad flexibilitet i arbetstider (för att undvika rusningstrafik), möjlighet till fokustid utan avbrott, och anpassade mötesformat (t.ex. med kamera av ibland eller tydliga agendor).
Är du osäker på vad du ska be om? Använd Anpassningsgeneratorn för att få konkreta förslag baserat på dina utmaningar.
| Lagar & Regler | Syfte | Tillsynsmyndighet | Konsekvens |
|---|---|---|---|
| Diskrimineringslagen | Skyddar individen mot diskriminering och otillräcklig tillgänglighet | Diskrimineringsombudsmannen (DO) | Kan ge böter/skadestånd på upp till 150000 SEK vid fällande dom |
| Arbetsmiljölagen | Förebygger ohälsa och olycksfall generellt | Arbetsmiljöverket | Vite eller sanktionsavgift, ofta 50000 SEK till 100000 SEK |
| AFS 2023:2 kap. 3 | Förtydligar arbetsgivarens ansvar kring individanpassningar | Arbetsmiljöverket | Krav på dokumenterad process för återgång efter sjukskrivning (> 30 dagar) |
Källor och referenser
- Regeringen - Lagstiftning kring funktionsnedsättning
- Arbetsmiljöverket - Arbetsanpassning och rehabilitering
Fakta: Vid vite från Arbetsmiljöverket på grund av bristande anpassning är avgifterna ofta 50000 SEK eller högre. Vid diskriminering kan skadeståndet bli 150000 SEK eller mer, och det genomsnittliga fallet tar cirka 12 månader att utreda.
Få mallarna och regeländringarna till inkorgen
För chef, HR och arbetsmiljöansvariga: vi mejlar när en mall uppdateras eller när reglerna för arbetsanpassning ändras. Ingen säljpress.